Hitta lugnet

För det mesta när man medvetet försöker skapa förutsättningar för att landa, stressa ner och hitta tillbaka till överblicken över sin tillvaro, så fungerar inte det. Åtminstone inte för mig. Lugnet och fokuset kommer inte på kommando, snarare kan det bli tvärtom; att man blir mer stressad för att man vet att det man vill och behöver är att känna att man landar i sig själv.

Så jag är otroligt nöjd och glad över att känna att jag fick några dagar då lugnet liksom belägrade mig. Jag valde det inte, det kom av sig självt.

Jag brottas som vanligt med att få balans i oroskänslorna. När jag är för trött (vilket jag inte alltid inser själv just då) så kan oväntade händelser skapa panikångest. Men även i det vanliga vardagslivet är det en konstant pågående inre kamp om vilka känslor som ska få styra mig. Alltför många erfarenheter av människors destruktiva beteenden mot mig de senaste 10-15 åren har till slut lyckats få hjärnan att… liksom ge upp. Ge upp tron om att jag kan påverka min tillvaro. De negativa saker som hänt, och som jag då har försökt påverka utan att lyckas, har kommit utan att jag har varit förberedd på att de skulle kunna uppstå. När folk beter sig taskigt eller bara otrevligt mot en och man inte alls har sett det komma, så förlorar man till slut känslan av sammanhang i tillvaron. Det i sin tur kan leda till att man hamnar i en mer eller mindre konstant känsla av maktlöshet… och det är inte bra för den psykiska hälsan, visar alla studier på området.

Jag har nog aldrig riktigt känt att det är det som jag gör som orsakar vad som sedan händer. Både positivt och negativt; jag har aldrig riktigt sett varför det går bra för mig när det gör det, som med jobb och andra slags uppdrag där jag ofta har fått förtroende och inflytande, eller varför människor jag tyckt om och litat på plötsligt brinner av eller bara gör elaka saker mot mig.

Det är ett område som jag har funderat på till och från under en längre tid nu. Jag har aldrig ”drömt” om att det ena eller andra ska hända… och jag tror att ett skäl till att jag inte ”vågar drömma” är nog att jag har en inre bild av att bra saker försvinner om man lägger fokus på att se och känna dem. Som om jag jinxar de bra sakerna om jag låter dem väga tungt, få bli viktiga för mig… och det beror säkert på att jag vet hur ont det kan göra när man inte får, eller förlorar, sådant som betyder väldigt mycket för en. Det gäller inte bara människor och relationer, det gäller alla slags lite större drömmar eller önskemål.

Och nu har jag tänkt att det kan vara en (omedveten) ”strategi” som… kanske inte är så bra. Sannolikheten att jag ska få något jag verkligen vill ha ökar nog inte om jag inte tillåter mig att just verkligen vilja ha det.

Och under de här dagarna ute i bushen märkte jag hur otroligt svårt jag har i den vanliga vardagen för att släppa ”oroandet” och svårigheten att fokusera på de saker jag verkligen vill och tycker är viktiga. För under de här dagarna fick jag, tacksamt och oförberett, hamna i den där lugna, överblickande känslan…

Ingen vet om det håller i sig. Det brukar det inte göra. Men jag ska ändå fortsätta fundera och försöka sätta ord på vilka saker som är verkligt viktiga för mig, både sådant jag redan har och sådant jag önskar få. Det blir nog en del listor. Kanske skriver jag dem här, i alla fall en del av dem.

Annonser

One thought on “Hitta lugnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s