Me, myself, and the rest of all my I´s…

Jäklar i min lilla låda vad jag är utslut nu…

Jag drömde massor i natt, eller egentligen var det väl mer så att jag vaknade till hela tiden under natten när jag var mitt i drömfasen. Pusstjuven var en av dem som fanns med i drömmarna, i lite olika skepnader varje gång. Hjärnan hade uppenbarligen ett rätt stort behov av att processa intrycken kring honom, men nu fick den inte riktigt chansen eftersom jag vaknade hela tiden… har varit lite yr och illamående hela dagen, och hela kroppen känns som fylld med grus. Jobbigt.

Spådomsappen som jag roar mig med ibland meddelade idag: ”Dra dig undan personer som tar din energi.” Jotack. Det är väl det jag gör… idag. Borde kanske gjort tidigare. Jag vet inte riktigt. Jag är för uttröttad för att kunna bedöma något riktigt bra just nu.

Jobbet drog igång direkt i morse, med samtal som krävde allt det lilla fokus jag hade att tillgå. Jag tappade faktiskt bort alla känslor och tankar jag haft kring männen jag haft inpå mig de senaste dagarna. Kanske inte helt fel, faktiskt.

Inte förrän strax innan jag skulle gå hem kom jag att tänka på pusstjuven igen. Med någon slags bitterljuva känslor… för att jag har varma känslor för honom och det gör mig glad för att det händer mig så oerhört sällan, och för att jag ju vet att det inte kommer att bli ett förhållande mellan oss som jag skulle få ut det jag önskar av.

Jag känner att han nog är väldigt känslomässigt lik M, som jag försökte dejta för ett antal år sedan och sedan var vän med under några år. Män som inte blir förälskade i kvinnor på kärleks-vis.

Jag tänker också att så som pusstjuven betedde sig, genom att vilja få tid på sig och inte bli påskyndad in i en relation med mig… så har jag fungerat i i stort sett varje dejt eller förhållande de senaste tio åren. Och jag tror… för min del… att det mesta av den reaktionen, det starka behovet av att inte bli ”påträngd”, har handlat om att jag inte känner på rätt sätt för mannen i fråga. Att det faktiskt inte finns där. Med några har jag haft aningar om att jag skulle kunna bli förälskad om mannen verkligen inte krävde något av mig, i form av att han vare sig vill ge eller få ”relationsbeteenden”. Men jag vet inte om jag har haft rätt i de aningarna. Så jag tänker att antingen är det verkligen så att pusstjuven har potential till ”de rätta känslorna” för mig om han bara får ta det lugnt och får testa om jag verkligen accepterar honom som han är. Eller så har han inte de känslorna, och kommer inte att få.

Han påminner om andra män jag känt också. E, som var vän med min dåvarande pojkvän; han var också otroligt charmig och utstrålade den där fysiska värmen som fungerar som ett element på min själ och tinar sig rakt in utan att jag kan hindra det. Han var kärlekskrank och önskade sig hela tiden en tjej men vågade inte flörta själv, men de tjejer han blev intresserad av eller kär i var unga, snygga, sexiga, coola tjejer som inte så ofta var intresserade av män som han. Och han hade mer än gärna sex med precis vilken kvinna som helst, men kär blev han bara i de ouppnåeliga… och jag vet inte att pusstjuven fungerar så, men han känns åt det hållet.

Och jag med alla mina olika sidor… jag vill ha en omtänksam, uppmärksam, varm man med ordning och reda som gillar att laga mat och ger mig frihet och mycket kärlek. Och jag vill ha en driven, energisk kille som jag kan vara mitt mer avslappnade och lite crazy jag med. En stor anledning till att jag föll lite för pusstjuven just nu, är förstås att han är raka motsatsen till mannen… och jag finns i båda ändarna, finns över hela det spannet som de representerar och allt där emellan och omkring. Jag behöver en pålitlig, vettig man som kan vara fri i själen och som inte använder andra människor för sina syften. Ingen av dessa män fungerar längs hela det spann där jag finns… så kanske, tyvärr, är ingen av de här männen den rätta för mig.

Men kanske kan jag komma dithän att jag kan ha en mer intim relation med pusstjuven utan att känna mig förnedrad och som om jag inte duger. Jag tror att om han hör av sig nästa vecka och vill ses, så kan jag nog bli bara glad över att göra det… och så är det nog ändå läge då att tala om för honom att jag är lite för förtjust i honom för att klara av att ha ett rent sexförhållande med honom utan att må dåligt.

Nog för nu. C ringde och vi pratade en god stund, och nu är min skalle slut. Sova hoppas jag på nu, sova riktigt bra, och vara pigg i morgon och ännu piggare på fredag så att jag kan följa med M och fira midsommar, med övernattning… det är vad som vore roligast, men bara om jag inte är helt slut…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s