Tänka och känna

Dagarna har gått. Och jag har inte fått ett livstecken från mannen som kysste mig i helgen… han skulle komma hem idag.

Till slut, idag, har jag landat i att faktiskt reflektera lite ordentligt över hur det är. Jag kan enkelt komma på åtminstone tre skäl till att det hade varit rimligt att han hade hört av sig under de här dagarna: att man tänker på och vill behålla närheten med den som man (med hans ord) just har börjat inleda något med, att han vet att jag inte är helt frisk och av vanlig omtanke hör av sig för att fråga hur jag mår, och att han vet att jag kände viss oro för vad som skulle kunna hända mellan honom och C de här dagarna och hör av sig för att han vill att jag ska känna mig trygg med var jag har honom.

Men han har alltså inte hört av sig. Jag har inte heller hört av mig, men jag är den som är kvar på hemmaplan och utan några ”konstigheter”.

Jag känner tydligt att alla tre av skälen som jag kommer att tänka på, är alldeles rimliga att förvänta sig. Inget av dem har med kontroll eller osund fixering att göra, eller ens med orimliga förväntningar. Vare sig det har hänt något mellan honom och C eller ej, så har han inte betett sig särskilt väl mot mig genom att inte höra av sig. Så vad han än har att säga när (eller om!??) han hör av sig igen, så finns det bara en förklaring som möjligen skulle kunna göra detta okej: att hans mobil gått sönder eller försvunnit.

Jag tänker ofta om mig själv, när jag hamnar i närmare relationer med män och blir lite stel och känner mig otrygg, att det är jag som har problem med tillit. Att det aldrig beror på hur han beter sig, utan bara på min egen tillitsbrist, så att det bara är mitt ”fel”. Därför ägnar jag en del energi och tid åt att försöka bena ut vad i mina iakttagelser, känslor och tankar som det vore rimligt för mig att ta upp med mannen i fråga.

Men allt beror på vad man betraktar som ”normalt” i nära relationer. Och det jag ser som normalt ryms väl inom ramarna för hur relationsexperter säger att det ska kännas och fungera i en sund, nära relation… man ska kunna lita på den andra, man ska kunna känna sig omtyckt, accepterad och trygg med att den andra vill en väl. Man ska behandla varandra på sådana sätt så att man anstränger sig för att få den andra att känna sig trygg och må bra.

Det gör inte den här mannen, nu. Han bryr sig varken om min fysiska hälsa eller att jag ska kunna känna mig säker på att inget händer med C.

Han har säkert sin egen förklaringsmodell kring att inte höra av sig, som kan handla om att man inte ska ligga på eller kräva av varandra. Att han vill känna sig fri. Och givetvis ska vi båda känna oss fria. Men inleder, eller har, man en nära relation med någon annan så ingår det att bry sig om hur den andra mår eller känner sig.

Hör han inte av sig i kväll så kan jag inte riktigt tolka det på annat sätt än att han antingen gjort något med C, att han fick kalla fötter i söndags av att jag tog upp några ”farhågor för ett förhållande mellan oss eller att C har sagt saker till honom om mig som har fått honom att ändra uppfattning om mig.

Om C tror jag att hon mycket väl kan ha försökt lägga an på honom, särskilt när hon får veta att vi har något på gång. Om han varit tillräckligt tydlig med att han vill satsa på mig och därför säger nej till henne, så kan hon mycket väl ha berättat allt jag sagt till henne om honom under de här åren då vi umgåtts mer privat. Allt jag sagt står jag för, så frågar han mig så skulle jag utan tvekan säga allt jag tänkt och sagt om honom, men om C sagt negativa saker om mig finns risken att han tagit till sig hennes ord och valt bort mig utan att ens fråga eller prata med mig…

De här dagarna har fått mig att inse hur lite jag kan lita på C. Vad hon än har gjort eller inte gjort under de här dagarna, så har jag plötsligt verkligen insett att hon har visat flera gånger under åren att jag inte kan lita på henne, att hennes lojalitet inte är hos mig och att hon inte ens respekterar mig fullt ut. Hon är helt enkelt inte riktigt min vän. Av det tvingas jag inse att jag nog inte har något annat val än att välja bort henner ur mitt liv nu… och det är en ganska dramatisk insikt. Vi får se vilken dag det blir som jag måste ta det snacket med henne… eller om vi bara kapar utan att säga något till varann om det.

Det sista jag behöver i mitt liv är ännu fler närstående som jag tvingas inse att jag absolut inte ska öppna mig för och lita på… men nu är det ju verkligheten, så jag måste bara försöka hitta sätt att hantera den vetskapen utan att den skadar mitt inre för mycket.

”Tänk/analysera inte så mycket, gå på känslan i stället”, har folk omkring mig sagt under åren… och då får jag väl bli bättre på att förklara att det är det jag gör. Jag får en känsla, och för att kunna hantera den så måste jag tänka på vad den handlar om och hur den är relevant för det som faktiskt händer omkring mig. Annars går jag bara runt med en obehaglig känsla som aldrig försvinner.

Lunchade med J idag. Hon var på vippen att säga åt mig att jag inte ska tänka så mycket, när jag berättade för henne att mannen inte har hört av sig efter allt det vi hade i helgen… och då backade hon. Sa att hon tyckte att det inte lät så bra, det han gjorde. Att jag kanske inte ska följa känslan och se vad som händer här ändå, utan dra mig undan, tacka nej…

Det kändes bra att få se hennes reaktion. Att hon förstod precis varför jag kände tveksamhet, och höll med. Det är skönt att känna att man blir förstådd. Samtidigt är det förstås inte kul att även någon annan ser att den här relationen nog inte kan bli av, den heller…

Jag väntar och ser vad som händer. Om han hör av sig, eller om C gör det, eller ingen av dem… och hör han av sig så vet jag i alla fall vad jag behöver säga till honom. Det får vara gott så för stunden.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s