Nån slags syntax error

Nu svänger det. I mig. Mer än jag riktigt begriper… och idag är det liksom… för mycket. Jag är för trött. Av allt, på allt.

Jag skickade mannen ett sms ändå. I lördags kväll. Skrev att jag tänkte på honom, hoppades att han haft en bra dag, och… att jag saknade honom. Sedan… höll jag andan, lite. I väntan på hans eventuella reaktion.

Han svarade ganska snabbt. Att han saknade mig också. Lättnad, i mig. Inte vad jag väntat mig, riktigt… sedan skrev vi lite om vår dag på varsitt håll. Jag skrev att jag gärna skulle träffa honom redan samma kväll, för jag tolkade honom som om det var det han ville, men att jag trodde att han ville vara mer med vännen, och att jag behövde sova… men kanske ses i morgon? Han svarade, lite vingligt. Typ ”ja om det funkar, vet inte riktigt, vill gärna träffa dig i morgon”… Jag släppte det med ”vi hörs om det i morgon”. Så avslutade han med ett puss…

Och så var det söndag morgon. Underbart väder, tidningen och frukosten i sängen… lyssnade på musik – bara det, att lusten att lyssna på musik är tillbaka, säger rätt mycket om hur jag mår överlag! – och strök lite kläder. Skickade honom ett mess vid 11 där jag frågade hur hans planer såg ut och skrev vad jag helst ville hitta på. Han ringde upp mig. Väldigt trevande, försiktig, lät som om han tänkte säga att han tyvärr inte kunde eller ville träffas ändå… men landade i att jo, han ville gärna göra precis det jag föreslagit. Så han kom förbi och hämtade upp mig. Men ringde när han var utanför i stället för att komma och ringa på, överförsiktig med att inte störa mig… förvirrande.

Så promenerade vi iväg i det fina vädret. Jag tog hans hand, och han sa återigen att om det är så att det känns fel för mig att visa andra att vi har en relation så var det helt okej för honom… ibland säger man saker med det man inte säger. Fast det kan jag inte säga till honom, för det är ett synsätt som han inte accepterar.

Jag tyckte bara att han var så himla fin… sådär som det blir med någon man blir kär i… och ville bara ta i honom. När jag berättade för honom om träffen igår med exkollegan och att det slutat med att jag bara saknat mannen så himla mycket, så skojade han till det om det och sa att det är klart att han är intresserad av dig, vem skulle inte vara det, och jag delar gärna med mig… 😉 Han sa, lite mer allvarligt, att han inte vill stå ivägen om det är så att jag hittar någon som jag vill prova ett förhållande med. Det har han också sagt så många gånger att det gör mer ont än känns bra… men jag lät det glida förbi.

Han pratade om hur han absolut inte tål kvinnoförtryck och -misshandel, och att han därför blir så upprörd om någon (jag) säger att han beter sig så. Jag svarade inte på det. Han fortsatte med att säga att han tyckte att det var så synd om en kvinna (jag) fick känslomässiga skador efter att en man behandlat henne illa. Då sa jag, väldigt försiktigt, att när det gällde de saker han sagt och gjort mot mig så handlar mina reaktioner inte om att jag har tidigare dåliga erfarenheter, utan att jag faktiskt bara inte accepterar att bli behandlad så… och då blev det hans tur att låta det passera. Vi har verkligen extremt olika bild av det som hänt oss emellan. Och jag blir lite beklämd av att hans självbild och hans faktiska beteende misstämmer såpass mycket…

Sedan gick vi runt på stället som jag ville visa honom. Höll handen, såg varann varmt i ögonen, var väldigt nära… inte sexuellt, utan mer… varligt.

Och så fikade vi. Han pratade om hur han aldrig har ”analyserat” i nära relationer, varken med vänner eller flickvänner. Att ingen någonsin frågat vad han menar med saker han säger eller gör, och att han aldrig frågat sådant. Att det som sägs och görs är det som är. Jag försökte försiktigt flika in att när man inte får ihop signalerna eller inte riktigt förstår vad den andra menar… och då sa han att det är alltid okej att fråga om man är osäker. Men jag känner att vi inte riktigt har samma uppfattning där heller…

Så for vi hem. Han frågade om jag ville att han skulle komma in, eller om han skulle fara vidare till kompisen direkt. Jag sa att jag gärna ville att han skulle följa med in.

Och väl inne… hade vi ordentligt kramkalas. Med massor av värme och ömhet. Jag såg i hans blick att något var annorlunda… att han hade varmare känslor, och berördes varmt av mina varmare känslor.

Vi pratade om det där ”jag saknar dig”. Jag sa att jag inte visste om jag skulle våga skicka det, eller om han skulle bli kall då. Han sa att han blev jätteglad att jag gjort det, eftersom han hade känt likadant men inte vågat messa mig det, för att han tyckte att bollen liksom låg hos mig nu, att han liksom inte riktigt… hade rätt att skriva sånt till mig. Jag förstod inte riktigt, gör fortfarande inte riktigt…

Så la vi oss på sängen och hånglade. Hans attityd var inte alls sådär sexuellt aggressiv som den varit tills dess… utan varm, öm, allvarlig. Han fick ett känsloil, morrade lite och sa ”åhh… jag hatar dig!!”, varpå jag skrattade och sa nej, det gör du inte alls det. ”Nej, det gör jag inte. Jag älskar dig.”, sa han…

Till slut idkade vi älskog. Igen. Han var så mån om att det skulle bli bra för mig… och efteråt när vi låg och såg på varann sa jag ”jag älskar dig” till honom. Sedan väntade jag på… kallduschen. Som inte kom. Jag frågade om det kändes… obekvämt att jag sa det. Han svarade nej, jag sa ju det innan, och ibland känner man ju bara så… starkt, och då är det väl rätt att säga det? Varför ska man hålla det inne?

Och så pratade vi lite om den sista tiden han är här. Jag sa till honom att jag ser framför mig att han kommer att förändra en massa saker i sitt liv de närmaste åren. Att han har ett sådant driv, att han har tagit sig dit där han är, med tanke på bakgrunden och hans förutsättningar… att jag tror att han kommer att fortsätta utvecklas. Han blev rörd, berörd, visste inte hur han skulle ta det. Men tog emot det den här gången. Såg mig djupt, varmt, öppet och länge i ögonen…

Sedan, lite plötsligt, var han på språng. Jag visste att han skulle hem till kompisen och sova där, men hade inte fattat att de skulle bjuda honom på middag också, och det var middagstid… så han sa att han kände sig lite dum som liksom måste gå vidare nu, redan, men att han också kände sig taskig mot kompisen om han bara… utnyttjade dem för övernattning. Så väldigt snabbt hade han klätt på sig och var på väg… och precis när han skulle gå kände jag att han kopplade bort sig från mig. Vände sitt fokus, var inte där och då med mig längre…

Så när han hade gått satt jag med känslan av att… vad var det som hände här egentligen? Hur hängde all den där kärleken och värmen ihop med att han ändå hade attityden av att vi bara var kk när han väl gick?

Och då blev jag liksom bara… så trött. Orolig, kände mig utnyttjad, tappade orken att satsa på detta – igen…

Ringde C för att få hjälp med eventuella andra perspektiv. Hon sa att hon tyckte kanske inte att det var jättekonstigt om han behövde få lite avstånd, om det nu är så att han kanske inte har haft en relation med såpass mycket… kärlek, med en kvinna tidigare. Jag vet ju inte om det är så, men hur han pratar om sina tidigare relationer och hur han tänker om sina framtida, får mig att tro att det kanske är så. Att han inte har haft… kärlek, tidigare.

Och är det så, så har nog C rätt. Jag vet bara inte om det är så det är… och inte heller om jag orkar intala mig en gång till att jag betyder mycket för honom när det han säger mest är det omvända.

Till slut bestämde jag mig för att låta det bero, så gott det gick. Skickade honom ett sms när jag kom på att jag skulle vara upptagen en kväll i veckan; han hade frågat mig om jag var ledig alla kvällar och jag hade sagt att jag var det. Avslutade med puss och kram och sov gott. Han svarade efter en lång stund. Med ok, sov gott…

Sedan vaknade jag av ont i magen vid tresnåret. Svårt att somna om när man har ont. Var vaken några timmar, tankarna var inte så snälla, så är det ju den tiden på natten… och vaknade med en obestämd dåligt-humör-känsla.

Idag har jag hållit lite avstånd till honom. Som han gjort till mig. Så… får det kanske vara. Just nu.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s