Keep counting them

Eller ”Tack för en underbar vanlig dag”.

Fortfarande upplyft av tarot-läggningen jag gjorde igår. Jag ställde en ovanligt snäv och konkret fråga, och fick ett ovanligt otvetydigt svar.

Ett positivt svar, på faktiskt alla vis.

Förvånansvärt nog så berörde korten precis de frågor som jag har satt ord på här den senaste tiden.

Jag räknar.

Om mindre än en månad kommer jag att ligga under kniven. Eller roboten, eller vad det nu blir. Jag ska ringa och försöka få mer klara besked så for som det är vanlig vardag igen.

Svårt, och bra.

Gårdagen med dottern och kompis blev, som för det mesta i liknande sammanhang faktiskt, rättså underbar. Glädjen var bred och stor och varm och fanns kvar också när jag vaknade i morse.

Räknar, gör jag.

Den här dagen får jag en pratstund med dottern och hennes roomies. Givande, trevande, på riktigt, viktig. Jag får veta av en av roomiesarna att dottern och hennes kompis sagt att de haft en supertrevlig kväll hos mig igår. En stund senare får jag höra samma sak från kompisen själv.

Och jag räknar.

Och så får jag och dottern en faktiskt ganska kort stund då vi hinner dela med oss till varandra om de viktigaste känslorna och tankarna i våra respektive liv, just nu.

Vi brottas alla med hjärnor som vill skrämma skiten ur oss, hellre än att bara låta oss vara avslappnat glada. Det finns säkert något evolutionärt skäl till det. Hur irriterande det än är, emellanåt.

Och jag får chansen att sätta ord på mina tankar kring att ta kontakt med den här mannen som intresserar mig. Och jag hinner be om, och få, dotterns tankar kring de saker jag funderat på. Det finns väldigt konkreta erfarenheter som ger mig skäl att… inte vilja slänga iväg vad som helst. Och jag får input, men också chansen att vrida och vända på mina egna tankar kring vad jag vill få sagt.

Vi är i grunden alla faktiskt vanliga människor. Olika på en del sätt, men i grunden ändå… mänskliga. Med hela paletten av sidor, känslor, begär, tankar, beteenden… så tänker jag. Och det är en av de saker som intresserar mig som allra mest med den här mannen. Ja, egentligen, i grund och botten och som den jag egentligen är, så är det just det som får mig att koppla ihop mig med andra människor.

De många fasetterna.

Jag räknar, igen.

Jag tar också mod till mig och går tillbaka till butiken där jag köpte en kosmetikaprodukt häromdagen. Som inte alls levde upp till vad säljaren beskrev. Och till min stora förvåning och positiva överraskning så får jag faktiskt lämna tillbaka produkten jag köpte, och får en förhoppningsvis mer rätt produkt i stället – och får tillbaka mellanskillnaden i kronor…

Jag brukar så gott som aldrig gå tillbaka och klaga när jag köpt något som jag inte är nöjd med. Men för en gångs skull var jag så förbaskat besviken och missnöjd, och produkten var såpass dyr att det inte kändes bra att bara slänga den och sedan vara helt utan, så jag tog både ork och mod till mig… och av skäl jag inte vet så tyckte uppenbarligen damen jag pratade med att det var värt att låta mig få lämna tillbaka produkten fast den var öppnad och använd.

Jag vet ännu inte om produkten jag köpte i stället lever upp till mina förväntningar. Men sannolikheten är hyfsad. Och jag är glad – för jag gjorde en av de saker som mina tarotkort sagt åt mig att jag borde göra mer. Det vill säga sätta gränser.

Jag tycker så gott som aldrig att en pryl är värd att bråka med butikspersonal om. Prylar är världsliga saker. Och jag bryr mig inte om prylar, så länge som jag har råd att göra så.

Men nu var jag rejält missnöjd. Och är glad att jag sa ifrån.

Och oj vad jag räknar.

Älskade dottern berättade om en dröm hon haft, som enkelt kan sammanfattas som rädsla, baserad på tidigare erfarenhet.

Och jag fick chansen att säga till henne det jag säger till mig själv: vi har skäl att vara rädda. Vi har gått på nitar. Och vi ska lära oss något av dem. Men vi vet inte säkert att nya situationer kommer att bli exakt likadana som tidigare har varit. Dessutom är vi skitbra på att glömma bort alla de positiva och trevliga sakerna som händer oss, medan de negativa fastnar som jäkla flugpapper och blir stora som hus i oss.

Det är inte enkelt. Inte för henne, och inte för mig. Inte för någon, tror jag. Att styra om tankarna tillräckligt övertygande för att även känslorna ska följa med.

Men faktum kvarstår: det som ännu inte har hänt kan vi inte veta hur det kommer att fortlöpa.

Varmt umgänge med dotterns arbetskompisar, som till stora delar har blivit mina också. Jag får kramar av både A och P, som är stammisar. De kramar mig. Och jag kramar såklart väldigt gärna tillbaka, men det är de som tar första steget.

Väldigt varm och god kram med dottern innan jag går. Hon säger det som M sa när vi pratade i telefon för några dagar sedan: ”tack för samtalet, nu mår jag mycket bättre än jag gjorde innan.”

Nu räknar jag både en och flera gånger.

Jag ska ta kontakt med mannen som intresserar mig. Jag tror att det är en bra sak att göra. För honom, och för mig. Vart det sedan än leder.

Jag vill bara verkligen tänka igenom vad jag ska skriva innan jag gör det – för jag får nog bara en chans. Och det finns gånger i livet då man faktiskt behöver vara… strategisk. Och inte bara spontant sig själv rakt upp och ner.

Det är de gångerna då man inser att man bara har en chans att göra ett first impression.

Det enda jag vet med den här mannen är att jag vill lära känna honom. Om, eller vad, jag vill efter det, det vet jag faktiskt inte. På riktigt.

Min ork är begränsad. Det måste jag vara medveten om, och ta ansvar för. Men även med begränsad ork så vet jag att jag vill förändra mitt liv till att bli mer och mer positivt.

Solen är ljuvlig där jag bor, ljuset är rent underbart. Och ännu mer underbar är vetskapen om att det är ett par månader kvar innan mörkret vänder åter.

Jag räknar dem.

Alla mina blessings.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s