Tittar på filmen

PS. I love you. Konstaterar att inte bara får den enormt olyckliga, spyfulla och sjabbiga nyblivna 30-åringen små gulliga brev från sin nyligen avlidne man (för att hjälpa henne att komma vidare i livet), dessutom får hon en ömsint blick från en alldeles ny man. Sedan hon smullit av efter att ha spytt vid hans fötter.

Själv kan jag inte ens få en man som påstått sig älska mig under några veckor, att skicka mig ett sms för att ens tala om att han inte gör det och aldrig har gjort det.

Min tid bland dem som får kärlek verkar vara fullständigt och för evigt förbi.

Skit också.

Annonser