Valsöndag

På valsöndagens morgon läste jag Dagens Nyheter till frukosten i sängen. Mest intressant fann jag mejlväxlingen om valet mellan poeterna Lars Gustafsson, född -36, och Göran Greider, född -59. De saker som jag slås av när jag läser är:

* Det känns lite konstigt att det måste vara två lite äldre män som får utrymmet att diskutera politik.

* Formen för ordväxlingen, som lika gärna hade kunnat vara i vanlig brevform, markeras genom miniatyrbilder på skribenterna á la Facebook och genom att e-postadresserna samt tidpunkten när de skickas, skrivs ut före varje ”inlägg”. Dessutom har texterna inte korrekturgranskats, något som förmodligen ska förstärka intrycket av den ”modernitet och spontanitet” som ordväxling via nätet innebär.

* Hur svårt det är att lyckas bibehålla respekt och nivå i en diskussion där parterna har starka känslor och värderingsskillnader om frågan.

Och i sammanhanget är det tydligt att Göran Greider har större erfarenhet av att diskutera med åsiktsolikar, eftersom han är den som förmår undvika att hamna under bältet i diskussionen.

Sedan kan man fundera över vad DN tycker sig vinna på att publicera denna ordväxling, där dels vänstersympatisören är den som ”vinner” debatten och som dels faktiskt spårar ur på ett sorgligt sätt…

I övrigt var den enda artikeln som fångade mitt intresse, den om familjen som i stället för att skiljas bestämde sig för att göra en arbetsfördelning mellan makarna som om de vore skilda och därigenom räddade äktenskapet. Att jag fastnade för den artikeln handlade om att jag vid det här laget har flera vänner i min omgivning som krisar i sina relationer och är på väg att skiljas… så jag ska kopiera den och förmedla den som tips till vännerna som uttrycker en önskan om att komma på något som de skulle kunna göra för att rädda relationen.

Annars har det varit en handlingsintensiv dag. Jag har cyklat halva stan runt för att köpa snus och handla på apoteket, sedan gjort yoga, promenerat runt sjön och suttit en god stund i solreflexerna från vattenytan och bara njutit… 🙂 Pratat med min bror, som sa att han ”inte orkade” rösta… tråkigt nog blev jag inte förvånad över det beskedet från honom. Men besviken blev jag ändå, över att än en gång tvingas inse hur olika vi är, han och jag… Ätit middag med dottern, varit och röstat med dottern och hennes kompis. Och nu valvakar vi tillsammans – en ny företeelse, och jag bara älskar att min förstagångsväljande dotter är såpass politiskt engagerad att hon vill se valvakan! 🙂

Det har gått mer än två veckor sedan J skickade sms:et där han skrev att han skulle ringa mig ”relativt snart”. Hittills har jag inte funderat så mycket på saken, men nu börjar det kännas som: undrar hur hans tidsaspekt ser ut… är ”relativt snart” tre dagar, tre veckor eller tre månader? För längre tid än så kan han väl knappast mena är ”relativt snart”… nåja. Det är som det är, jag kan inte göra något, men det är klart att det blir svårare att inte-tänka alls medan man fortfarande går och väntar på att få veta något direkt från källan, så att säga. Det blir svårt att inte börja spekulera, efterhand…

Men men. Jag har en väldigt intensiv vecka framför mig, reser iväg med jobbet ett par dagar och har andra åtaganden som kräver hela min uppmärksamhet. Och inom bara ett par veckor kommer jag att resa iväg för att påbörja en ledarutbildning som min chef vill ge mig. Den kommer, som alltid med den sortens utbildningar, att innebära en hel del arbete med den personliga utvecklingen… och jag räknar med att det kommer att bli omvälvande. Och roligt! 🙂

Annonser