Inte är det lätt inte…

Har haft en flertimmars diskussion med ES. Som egentligen inte handlade om något annat än det faktum att han är förälskad i mig för att jag ger honom den uppmärksamhet och det intresse som han har saknat – och inte är ett enda dugg intresserad av vem jag är…

Okomplicerat. Jag har varit här många gånger… men det verkar inte han ha varit. Så när utvägarna tog slut – när jag hade bett honom minst fem gånger att ställa någon av alla de frågor som han påstod sig ha ställt till mig innan och som jag inte svarat på, och han ändå inte kunde knåpa ihop en enda fråga som faktiskt var en fråga och inte ett påstående och som faktiskt handlade om vem jag var – så loggade han bara ut.

Jo… den moderna tekniken ger ju den enkla möjligheten att inte öppet behöva stå för det man faktiskt är eller gör.

Och jag förstår att jag gör livet väldigt svårt för människor som är vana vid spel, och vid att inte behöva ta ansvar för sina egna beteenden och val.

Och det är inte på minsta lilla viss mitt problem.

Jag har mejlat honom hela vår konversation. Med ämnet ”läs och begrunda”.

För egen del blir jag mest bara trött…

Varningssignalerna är så många att jag numera ger upp så långt innan mannen i fråga att han inte ens fattar det.

Med GK, i fjol, lärde jag mig att en man som säger sig beundra min förmåga att värdera mina egna förmågor, ganska snart kommer att racka ner på just den saken.

Jag blir liksom bara så trött på att det inte längre verkar finnas en enda man som… överraskar mig, genom att inte vara så totalt förutsägbar. ES provade ett par gånger med ”drama queen”-ageranden som var sämre kopior av hur bloggmannen betedde sig.

Man lär sig med tiden. Och det är klart, de män som inte har stött på kvinnor som redan har upplevt och genomskådat deras spel, de fattar kanske inte att härskarteknikerna inte fungerar på alla kvinnor…

Det är inte bara en slump, och inte heller bara en fråga om att man har ”stängt sig” för att man har blivit så bränd… det är också en fråga om att man har sett spelen tidigare. Och genomskådat dem… och helt enkelt tröttnat på dem. himla kul är inte män, bara för att de är just män. De vill gärna tro det, men tyvärr… det krävs lite äkta engagemang för att väcka intresset hos en modern kvinna. Och det har inte dessa män födda på 60-talet och tidigare… de små stackarna. Jösses så synd det är om dem. Oss kvinnor som tvingas stå ut med deras självcentrerade, aggressiva spel, är det däremot givetvis som vanligt inte synd om alls. Vi ska ju tåla vad skit som helst…

Och faktum är att när man har varit med ett tag, så gör man faktiskt det.

Eller – man orkar helt enkelt inte bry sig.

Annonser