Trött

Ont i magen. Jobbar som en dåre. Alltid sist från jobbet, och aldrig före sex. Spretigt, viktiga saker att hålla rätt på, blir avbruten exakt hela tiden, med frågor där den frågande förutsätter att jag har läst dens tankar och vet var den börjar sitt resonemang. Teknik som strular. Men det blir rätt till slut.

Lunch med närmaste exkollegan. Vi har aldrig haft så mycket att prata om, mest för att hans repertoar av samtalsämnen utsträcker sig till tre stycken, varav jag kan relatera till ett. Men vi har jobbat tight i så många år att det ändå finns ett värde i att hålla kontakten. Dessutom är han en bra, schysst, snäll man med ”normala” värderingar kring hur man beter sig mot andra, både släktingar, vänner, kollegor och bekanta. Det vimlar tyvärr inte av män med vettiga värderingar kring mänskligt umgänge, så det är värdefullt för mig att umgås för att komma ihåg att de finns. Ändå.

Tänker kärlek när jag hinner och kommer ihåg. Går långsamt, rör mig långsamt, försöker hålla nere stressen… men tappar orken att känna sympati med människor som låter sitt humör gå ut över andra eller helt enkelt ger intryck av att ha svårt att fatta… det blir nog bättre med en taco-kväll med dottern och hennes pojkvän i morgon, och en helg med vila… av något slag.

Laddar med kärlek. Det hjälper, jag tror att det bygger… det verkar funka.

Annonser